trött

Ångestnivå 3

Jag är så där äckligt trött idag som man bara kan vara på söndagar. Fast idag är det lördag. Drack vin igår och höll på att somna i soffan men insåg att det är lite ofint då vi faktiskt hade gäster... Så istället började jag dricka vatten. Då började jag må illa och kom ihåg att det anses ofint att kräkas på sina gäster. Förövrigt hade vi en skitbra kväll! Ibland är det svårt bara att varken somna eller kräkas.

Städning

Ångestnivå 2

Idag tvingade E mig att städa. Hon skulle få besök av massa folk lät det. Mmm visst sa jag och läste mina mail. Då fick jag skäll. Så jag städade, och städade, och städade. Sen kom hennes folk. Då bjuder hon inte ens in dem i huset, nej för då ska de sitta utomhus. Fan.





(ibland känner jag att jag har en förmåga att överdriva... Jag städade i kanske 30 min idag..., men det blir ju ingen gladare av att höra så därför skriver jag det först här nere... Dessutom var det välbehövligt för både huset och sinnet att jag städade...)

I all hast

Ångestnivå 2.
(har druckit massa koppar kaffe och avverkat minst 3 snus sedan sista inlägget. Medicin).

Jag var ju som sagt lite hastig igår inne på elgiganten, skulle ju tydligen bara kolla (enligt E), men kom därifrån med en ny dator utan att ha kollat, eller ställt frågor, nu visar det sig att batteriet inte alls håller några 8-9 timmar, utan bara typ 2,5 timmar utan sladd. fan. Förövrigt visade det sig att hela situationen var ett missförstånd. Då jag frågade E om vi skulle gå till El-giganten efter att det visade sig att Siba inte hade vad vi sökte tolkade hon det som att jag frågade om vi skulle gå dit och titta, typ klämma, känna och bedömma utseende... Jag i min tur tolkade hennes jakande svar som att "sure thing, vi går dit och köper", intressant hur olika man är. För den ena är det viktigaste att klämma och känna, kanske smeka knappsatsen, för den andra räcker det utmärkt med att veta vad skiten kostar och vad som står i den tekniska specen (vilket denne givetvis vet utantill efter otaliga timmar framför google)...

Telia chatt-support

Ångestnivå 3.

Fick lite strul då jag skulle koppla upp nya datorn mot det trådlösa nätverket igår, gick således in på telias hemsida och fick fram deras chatt-support. Efter en lång stund frågade en snubbe vad jag hade för problem. Helt plötsligt var han inne och ändrade inställningar på min gateway (jag vet, skumt ord...), hur fan ska man ´resonera kring det, det är ju skithäftigt att han kan fippla med mitt nätverk, och effektivt med tanke på mitt eget kunnande... Men samtidigt är det ju sjukt läskigt, han höll ju på med prylar jag inte hade en aning om att de ens fans. Han bytte kryptering och höll på, plötsligt hade jag ett öppet nätverk som alla min suspekta grannar kunde fildela illegala blueprints över pentagon, ladda ner bilder på 17 åriga nakna thailändska flickor (jag vågar inte skriva 13-åriga, det känns så äckligt att skriva det) eller bara ge olagliga tips över hur man trimmar sin a-traktor.. Om snubben på telia som jobbar där för 17 800kr i månaden kan göra det, vad kan inte alla 15-åriga mini hackers åstakomma med mina datorer och mitt nätverk då? Visst fan kan de göra mer skada än en hederlig ex-televerket anställd. Bäst att hålla sig vän med alla kids på internet. Förövrigt kände jag mig rätt tuff när jag satt och trixade med tre datorer samtidigt, två på skrivbordet och en i knät....

Kommentar till kommentarer på situationen, utvägen och ångesten

Ångestnivå 0

Istället för att kommentera på mina egna inlägg vilket jag tycker verkar vara lite självupptaget så skriver jag ett nytt inlägg som kommentar på kommentarena, vilket iofs kanske är än mer självgott...

kommentar på kommentar på inlägget situationen, utvägen och ångesten.
Mkt intressant och faktiskt också roligt att den som gav det svar jag trodde att jag sökte var en filosof, tillika sambo. Den jag bad om hjälp gav mig ett råd vilket jag alltså omedvetet följde in absurdum (datorn kostade massor..). Vad Kirkegaard pratar om är ju precis det jag frågar efter och funderar kring. Jag kan köpa det också.
Nästa fråga, kan man enligt Kirkegaard reducera negativ ångest genom att göra ogenomtänkta nya val. -Val som med största sannolikhet kommer att träffa en hårt i bakhuvudet så småningom? Alltså- val 1 skapar ångest. Val 2 tar bort ångesten från val 1´. När ångesten från val 2 kommer ikapp, göra val 3 osv, så att ´man liksom skjuter upp ångesten. som kredit liksom. Precis så var det ju liksom nu, jag köpte på impuls (ni skulle sett E´s min när vi gick ut från affären, hon tyckte det var märkligt att jag inte hade en enda fråga eller ens hade sett datorn jag köpte innan jag kom ut till bilen, hon hann nog inte riktigt med inne på elgiganten...) sköt upp ångesten, och räknar kallt med att den kommer som en faktura på posten, (vilket den ju visserligen gör också, för jag hade ju knappast några pengar med mig menar jag...). Men när den gör det, kan jag impulshandla ett par skor då och sen fortsätta så, isfl kommer jag leva ett ångestfritt, fattigt liv med riktigt mycket prylar. Tur att det inte var en bil denna gången. Det senaste året har jag köpt 2 bilar på impuls. Smart.

tips från läsare

Ångestnivå 0.

Liksom en ánonym läsare tipsade om så impulsköpte jag något. Fast det gjorde jag innan jag läste det heta men inte så socialpsykologiska tipset. Jag köpte en ny dator. Bara sådär. Men än har jag inte ångrat mig, har haft den i drygt 2 timmar... Den är förövrigt jätteliten! Men ångesten försvann, helt och hållet. Eventuellt kommer den tillbaka och nitar mig hårdare än en mike tyson då det är dags att betala räkningar. Kanske inte. Fast troligen. Fan. Nu ska jag ladda ner massa nyttiga program till min nya dator. Väl mött och god natt världen.

Intressant tanke

Antar att det finns många runt omkring som bloggar, och att många av dessa i perioder bloggar mer och i andra perioder bloggar mindre. Om det inte beror på tid, för lets face it, så jävla tungt är det inte. Det går rätt snabbt att posta ett inlägg... Vad beror det då på? Ångest? Är det ångesten som är drivkraften? Skapar ångest drivkraft? Eller är det tvärtom? Ska hedanefter alltid ha med ångestnivån i början av varje inlägg, för att på så sätt experimentera på mig själv, får jag intressant resultat tar vi det då. Om inte så är det ju skitsamma. Ångestskalan är från 0-10, 0= ingen ångest, 10= panik och dödslängtan. Vi börjar nu. Ångestnivå 7.

Situationen, utvägen och ångesten

Det är märkligt hur man fungerar. Sitter man i en situation man inte har en utväg ur tenderar man att klara det utan alltför mycket ångest. Men har man bara en liten gnutta hopp om att kunna komma ur situationen så blir den snart olidlig. Så L, min kära socialpsykologiska vän. Varför blir det på detta viset? Svar önskas som är underbygt av någon passande socialpsykologisk teori.

jobb vs ledighet inkl gräsklippare

Det är bättre att vara ledig än att jobba. Kanske beroende på vad jobba innebär. Men oftast. 'jag har lagt bud på en gräsklippare, budet är i form av arbetstimmar. Redan gjorda sådana. En bra deal för både säljare och köpare, det verkar dock som att säljaren tyckte det var en bra deal främst för köparen och inte för säljaren själv. Synd. Men det kanske går att hitta en bra lösning. Hade iafl varit riktigt skönt att ha en åkgräsklippare. Undra om den går att trimma....

tidslinje

Tiden är inte linjär. Alltså är det inte alls så att jag behöver bry mig om klockan, fast det är iofs bara för mig själv jag försöker försvara min avsaknad av dådkraft eller intresse eller vad vi nu vill kalla det. Ingen ursäkt denna gången heller alltså. Detta blev flummigare och otydligare än vad avsikten vad. Det jag ville säga egentligen var att det går lång tid mellan inläggen, men det är skitsamma. Jag har sällan så mkt att säga ändå.

Uppenbarligen med tanke på vad jag precis skrivit.

E har hjärnskakning. Det innebär att vi måste ta det riktigt lugnt idag, typ kolla på film hela dagen. Synd om oss.

tid och planering

Jag har varit grymt dålig på att uppdatera bloggen. Mest för att jag skitit i det om jag ska va ärlig. Men också för att jag inte haft tid. Åtminstone påstår jag det. Fast egentligen är det klart att jag haft tid. Men jag har haft mindre tid än vanligt iafl. Och det räcker uppenbarligen för att jag ska skita i bloggen... Nu ska jag vara ledig i en vecka efter att ha jobbat 2 veckor på 1 vecka. Grymt skönt. Idag har mest handlat om att handla. mat alltså. Förövrigt så kan en dag för mig handla om att just handla, to do liksom. Istället för kanske 1h för andra. Jag är nog inte så handlingskraftig. Inte köpstark heller. Men köpsugen är jag ofta. Sugen på mycket ofta, men bristen på dådkraft tenderar att sätta käppar i hjulet för suget. Man skulle kunna kala det för ett hinder eller ett problem. Jag väljer att kalla det för en möjlighet.