mortalitet

Igår fick jag en insikt. Jag kom på att jag är dödlig, på riktigt, inte bara att man ska ta det försiktigt i trafiken för att annars kan man krocka och dö. Utan att jag faktiskt vilken dag som helst kan få cancer eller nåt annat skit som också är dödligt. Det är ju inte ens orimligt. Jag har i 25 år gått runt och tänkt att det är orimligt, men det är det ju inte. Fan jag är ju inte ens speciellt noga med min kropp och min hälsa, iafl inte som man ju hör och ser att andra gör. Jag snusar en dosa om dagen. Det är ju som att köpa cancer i mun och mage. Jag dricker en sjuhelvetes massa kaffe. Jag äter dåligt med frukt. Jag har en grymt sockersug varje kväll, vilket jag antingen stillar med massa onyttigheter eller som jag försöker förtränga genom att snusa extra mycket. Damn. Dessutom kör jag som en tokfrans när jag har bråttom till jobbet. Och så riskerar jag liv och lem varje gång jag kör cross. Jag är ju för helvete hälsovådlig för mig själv. Men jag måste ju å andra sidan leva medans jag lever också.