Livet som smutsig småbarnsförälder och valpägare

Det finns inget som gör en så skitig som små barn och små valpar. Jag skojar inte när jag säger att jag dammsuger 2 gånger per dag. Ändå är det konstant skitigt. Och kläderna, har jag inte intorkad barnspya så har jag avkletat barnmat på kläderna, skulle jag mot förmodan lyckas undvika dessa fläckar kan jag ge mig fan på att hunden hoppar upp och gör tassavtryck på mig. i ansiktet eller på kläderna. I vilket fall är även jag konstant skitig. Idag hann jag inte vänta på E innan jag duschade vilket innebar att jag helt enkelt fick ta med S in i badrummet. Hon sysselsatte sig med att kasta in sina leksaker i duschen och skrattade gott när hon blev skvätt på. Gick trots alla blöta leksaker rätt bra. Lägger upp lite bilder på de två miffosarna som konstant brottas, precis hela tiden.

Gås

Ångestnivå 0
Jag står nu och tillagar en hel gås. (som jag förövrigt flått och tagit ur själv, vilket jag är grymt stolt över). Till gåsen lyssnas på lynard skynard och inmundigas bärs. Pilsner Urquell. Fan va livet är fint.

Hunddjävulen tiden och orken

Ångestnivå 4
Frustrationsnivå 8

Allvarligt talat, hur mycket ska man palla? 10 dagar sedan jag gjorde ett inlägg. Sedan dess har jag sprungit emellan den sjuka S, den sjuka E och den rabiata Coco, förövrigt var jag själv sjuk samtidigt. Coco har fortfarande inte helt koll på vart man pissar, fast egentligen tror jag hon har det, hon vill bara jävlas. Så om någon har tips om hur man hanterar hundar med sten i huvudet så mottages det tacksamt. (jag menar inte hur man prickar hundens huvud med sten, det har jag testat, det funkar inte...) Grejen är att hon är liksom inte dum egentligen, tog bara ett par dagar innan hon kom på hur man öppnar ytterdörren, hon vet precis på vilka ställen hästfodret förvaras, hon vet precis hur hon ska driva husse till vansinne. Problemet är att så fort hon är utom räckhåll för husses fasta hand (läs knytnäve eller hundgodis, pick a choice) så stannar hon upp och tittar på en, vrider lite gulligt på huvudet och gör sedan precis det hon inte får. Exempelvis hoppa upp på matbordet och sno maten eller äta gräs istället för att komma in. Hunddjävel.

Förövrigt har jag kommit till en divined insikt. Den litterära kreativiteten är helt och hållet beroende på ångestnivå.

De inlägg där jag skattat min ångest till en låg siffra är fullständigt meningslösa medans i de inlägg där jag skattat min ångest högt har vissa (ibland tveksamma) poänger. Då lusten att skriva är beroende på kreativiteten så innebär det att de inlägg som är skrivna då ångesten är låg är skrivna av tristess eller någon förvrängd plikt-förväntan. Alltså skit.

pust

Ångestnivå 1

Pust, hur länge ska det ta innan hunddväveln fattar att man ska pissa utomhus? kommer ju förhelvete behöva byta golv i hallen. Undra om Ikea lämnar garanti på sitt 69:-golv? Som täcker uppluckring av ytskiktet på grund av frätskador... Coco har för övrigt lyckats med konststycket att på en vecka få stryk av en boxer och en amstaff. Skickligt.
Förövrigt var det en jävulusiskt trist match igårkväll.

Nu skriker barnet så nu är det dags att sluta.

Peace out from the dårhus.

Ångestskala

Ångestnivå 1

Tar efter kommentar beslutet att det ska fortsättas med ångestskalan. Kanske var resultatet inte statistiskt signifikant och mer data måste samlas in för att kunna dra en slutsats.
Jag har fått en insikt idag. En hundvalp kan ha förmågan att göra fler saker än vad som är rimligt.
Exempel på saker jag av erfarenhet vet att en hundvalp kan åstakomma.

* Kissa. Överallt.
* Tugga sig ut ur en bur.
* Hoppa över stenmur för att sedan rymma. Ägaren kan i dessa situationer springa efter barfota och skrika så alla grannar funderar på att ringa HRIS, hundens rätt i samhället.
* Äta på garderobsdörrar.
* Tycka att garderobsdörrar blir ännu godare om de är insmorda i het chili.
* Äta upp alla hörn på alla mattor, dynor och annat som kan tänkas ligga i en hall.
* Klättra över kompostnät ca 30 gånger dagligen för att komma åt hundmaten som förvaras i köket, detta trots att valpen varannan gång landar på rygg med gallret över sig.
* Tro att det lilla barnet är en kul leksak som man kan bita i ansiktet.
* Tro att husses knä är en kul leksak som man kan hugga tag i för att se hur länge man kan hänga där.
* Hänga den andra hunden i öronen tills den lägger sig ner på marken och skriker eller hugger tillbaka så valpen själv skriker.

Efter denna uppradning är
Ångestnivå 4

Ångestnivå

Nu har jag kommit fram till ett resultat avseende ångest och dådkraft. Ingen ångest = jag skiter fullständigt i bloggen. Massor av ångest = Jag skiter fullständigt i bloggen. Lite lagom vardagsångest = viss dådkraft (skrivlust) infinner sig. Med andra ord, en människa fungerar bäst med lite ångest. Apropå skrivlust så är det en helt annan sak med sexlust. Men det utvecklas inte här och nu, eventuellt inte heller där och då.
Härmed läggs alltså ångestnivåmätaren ned.

Ledig, inte jag men E

Idag är E ledig, det är skönt att inte vara ensam i kaoset. I övrigt händer inte mkt. En hel del tid går åt till att se till att hundarna inte skickar varandra till veterinären då de leker sina "jag ska döda dig"-lekar. Ett under att de är hela, fast coco har iofs brutit av en tand, antagligen sitter den kvar i snusas öra.

planering

Ångestnivå 2
Innan föräldraledigheten hade jag planerat allt in i minsta detalj. Skulle upp på mornarna, cykla med hunden och ha S i stol på pakethållaren. Sen skulle jag ju hinna så mycket också. Typ hålla det välstädat hemma, klippa gräset i tid, laga middag. mmm. just det. As if. Ofta. Eller så blev det inte alls så, helvete vad jag blåste mig själv. Snacka om att skita i det blå skåpet och skaffa hundvalp dagen innan föräldraledigheten. Eller om att skjuta sig själv i foten. Med minst kaliber 5.56. Jag vill dock vidhålla att det blir lättare när coco lär sig att pissar, det gör man ute. Och det är inte läskigt att inte se husse 24/7. Jag får väl se, och ni får väl läsa....

Ljud överallt

Ångestnivå 36
Barnet skriker och valpen ylar.

Hundar och ungar

Ångestnivå - vem fan hinner ha ångest? Här är det ilska som gäller.

Ny stjärna på gården, hon heter Coco och är fullständigt coco.... Söt och smart men jävligt envis och inte fan hjälper det att skälla på henne. Så imorse vaknade jag av att barnet skrek för att hon ville upp, hunden tuggade på sladdar och bet mig i ansiktet. Hmrf... Fan. Coco är förövrigt en Vorsteh som kommer göra livet surt för grannarnas katter... Jag är alltså från och med igår föräldraledig. Tänkte det skulle vara rätt soft att slippa jobba. Man kan säga att jag sköt mig själv i foten. Det var ingen jävla dans på några jävla rosor. Det var lite som när man tittar på familjen annorlunda. de som har typ 8 barn. Verkar ju smart.... Lägger iafl upp ett par bilder på monstret med mustaschen!