Nu har jag sett dagens första vilt. En ekkorre. Kallt är det. Pulsen sticker upp till 200 så fort jag hör knak i skogen. Och knakar gör det. Extra fort rusar pulsen när knaket kommer bakifrån. Börjar bli kaffesugen. Tur att man inte är otålig...
Morsning korsning. Jag tänker mig att istället för att betala dyra pengar för terapi så ämnar jag använda denna blogg som ett substitut. Mina kära läsare får helt enkelt agera psykoterapeuter och psykologer, dock ej psykiatriker, medicin vill jag inte ha utskrivet över internet... Det har visat sig att denna blogg mer och mer har börjat handla om ångest, det var inte riktigt tanken. Men å andra sidan är det inte jag som styr ångesten, den styr mig. Fast egentligen är jag sällan speciellt ångestfylld. Jag gillar nog mest att prata om det. Förövrigt är denna E som det ibland refereras till min sambo, S är vår dotter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar